Finöron

Signe lurvboll

Om det finns en möjlighet att man skulle kunna få en bit av en nygräddad croissant, ja, då tar man finöronen på, hoppas och väntar.
Uppmärksamt. Och samtidigt charmerande.

Signe långöra

I glajjornas tid

Yeah!

Nu är den här - glajjornas tid. Då allting blir så vackert, då allting känns så riktigt bakom.
Nu diggar vi Docent Död fullt ut.
Till hundra procent.


Bakom mina solglasögon ...



... kan jag va mig själv ...



... allting blir så vackert genom ...





... ljuset så gult ...

 

... allting känns så riktigt bakom ...

 

Yeah!

 

Yeah!

 

Yeah!

Spinky solar

Spinky solar sig   (Foto:Karro)

Här ligger Spinky och njuter av våren.
Rullar lite i gruset på gårdsplanen, låter fläsket flyta ut.

Mycket mage (Foto:Karro)

Hur gick det egentligen till när denna magra hittekatt blev - ett gubbfläsk?
Äsch, trivselvikt, säger Spinky och lyfter lojt en tass för tvättning.

Fyra

Från rabatten



Med en enkel tulipan ...
Idag för fyra år sedan föddes Signe.
Den ljuvliga.
Den lurviga.
Den vänliga.
Den eviga bebin.
Väl-signe-lsen, som packleader brukar säga.
Underbar och älskad av alla.


Signe, med nyryckt päls och valpigare än någonsin

Gubbfläsk

Hörbymålningen

Idag gick vi och slängde oss en stund i världsvimlet, äldsta dottern och jag.
Vi var i kommunhuset i Hörby och beskådade den omtalade målningen som täcker en hel vägg i fullmäktigesalen.
Sex meter lång och fem meter hög är målningen.
Konstnären Johan Falkman har fyllt den med ett hundratal människor. Temat är kamp för frihet, i Hörby och världen, förr och nu.
Monumentalt.
Manligt.
Salen är full när tavlan visas för allmänheten på söndagsförmiddagen. Medelåldern är hög.
Medan konstnären Falkman lägger ut texten tar jag på mig genusglasögonen och letar upp kvinnorna på målningen.
Där är Victoria Benedictsson ... förstås ... Hörbys kanske mest kända invånare. Men Falkman verkar inte veta särskilt mycket om den berömda författarinnan. Det mesta av det han säger är faktiskt rent felaktigt.

Victoria Benedictsson i svart

Och där är Nawal  El Saadawi, den egyptiska författarinnan, feministen och medborgarrättskämpen som var en centralgestalt under den arabiska våren. Hon var specialinbjuden till avtäckningen av tavlan igår.

Nawal El Saadawi med vitt hår

Storvulet.
Det är så det går till i Hörby.
Och då blir det pinsamt att vara Hörbybo.
För, som Sydsvenskan idag påpekar: "tavlans tillkomst har kantats av diskussioner som inte direkt innehållit visioner om global mänsklig frihet."
Det har varit en hel del protester mot denna tavelaffär.
Målningen blev för dyr, tyckte många. 600 000 kr har den kostat. I  protest donerade invånare sina egna tavlor till kommunen.
Upphandlingen har inte gått rätt till, påpekades det. Konstnären fick uppdraget för att han var kompis med kommunalrådet Lars Ahlkvist.
Ja, och sedan var det den där processionen som Johan Falkman organiserade förra sommaren på Hörby marknad. Han ville ha med Jesu Golgatavandring på målningen som ett slags Kristi intåg i Hörby och behövde inspiration. Då ställde ortens präster, skolelever, en bankchef och kommunalrådet upp. Lars Ahlkvist deltog i tåget utklädd till romersk legionär.
Han fick stark kritik för den dubbla rollen som beställare och motiv. Somliga krävde hans avgång.

Lars Ahlkvist (m) som romersk legionär längst till höger. Till vänster i hög hatt och centralt placerad på tavlan har konstnären även klämt in sig själv.

Så där. Nu har jag räknat färdigt.
Av de runt hundra människorna som avbildats är högst tjugo kvinnor.
I en intervju i Lokaltidningen har Nawal El Saadawi konstaterat att kampen måste fortsätta, inte minst för kvinnors rättigheter.
Målningen bekräftar det. Gubbs, gubbs, gubbs vart man ser.
- Gubbfläsk, tycker dottern att jag ska kalla blogginlägget.

Vänlighet

Signe lurvboll

 ”Av en hunds vänlighet kan man lära sig hur människan borde vara.”

Citat av Captain Beefheart i Skånska Dagbladet. Illustreras lämpligen med Signe - vänligare hund finns inte.

Signe, den vänliga lurvbollen

The green, green grass of home

Gina

Nu är det konstaterat.
Gräset är alltid grönast hemmavid.
Hundarna är hundigast och katterna är kattigast.
Och Signe är lurvigast och Dixie är gulligast och Melba är the queen of fucking everything.